I fredags lyssnade jag till Richard Dawkins som blev intervjuad i Skavlan på SVT. Richard Dawkins är professor i biologi och en utav ateismens mest högljudda företrädare. Han avvisade tron på Gud mot bakgrund av att man endast bör sätta sin tilltro till sådant som går att bevisa med vetenskapliga medel.
Jag skall inte nu ta upp själva frågan hur vida man kan bevisa Guds existens eller ej, jag vill bara påvisa att om man följer Dawkins tankegång så får det konsekvenser som för de flesta människor ter sig orimliga. Ta till exempel tron på den fria viljan. Den kommer aldrig hittas i några vetenskapliga provrör. Vetenskaplig bevisföring bygger nämligen på orsakssamband (kausalitet) och en fri vilja måste på något sätt vara just fri från dessa orsakssamband. Ändå tycks nästan alla människor på jorden tro på den fria viljan. Åtminstone bete de sig som om de gjorde det och blir tex arg om någon medvetet trampar dem på tårna.
Något annat som inte heller ryms i några vetenskapliga provrör är människovärdet. Försök att värdera människor med vetenskapliga kriterier har gjorts under 1900-talet på många olyckliga vis. Mest tragiskt var nazisternas tro att "arierna" mot bakgrund av darwinismen var mest utvecklade av människans "raser".
Faktum är att vetenskapen själv knappt får plats i sina egen bevisföring. All vetenskap vilar nämligen på grundantaganden (axiomer/postulat) som man i sig inte kan eller försöker bevisa.
All världsåskådning rymmer en dimension av "tro". Det finns ingen objektiv utkikspost som man kan titta på världen runt om kring. När Dawiknins väljer att se på världen genom sitt "vetenskapliga" nyckelhål missar han väldigt, väldigt mycket.
När vi nu konstaterat att det inte finns någon objektiv grund att utgå ifrån blir det också svårt att konsekvent argumentera för att samhället måste vara "sekulärt" in i minsta detalj. Diskussionen om "konfessionella" skolor är ett exempel på detta. Faktum är att alla skolor är och bör vara konfessionella, då man till exempel undervisar om något så "oventenskapligt" som alla människors lika värde.
Beträffande människovärde, så är moral föremål för forskning, men att moral innehåller subjektiva inslag är absolut inte ett tecken på att det är religion.
SvaraRaderaBeträffande vilja, så är neurologi definitivt föremål för forskning.
Beträffande konfessionalism, så handlar det om just religion - inte människovärde eller neurologi.
Alltså, förekomsten av moral och vilja, kan inte användas för att legitimera förekomsten av konfession i skolan.
Tack Anders för relevanta och alerta synpunkter!
RaderaJag tänker att man kan forska om människors åsikter eller beteenden om människans värde, men inte komma åt människovärdet i sig (så tillvida att man inte anser att människovärdet endast är våra åsikter och beteenden).
Jag är ännu inte hört om någon neurolog som anser sig ha funnit den fria viljan, eller beskrivit den vetenskapligt. Om man däremot postulerar att det finns en fri vilja kan man beskriva vissa saker som händer i hjärnan när vi tar beslut.
Jag tycker inte alls om ordet "konfessionalism" efter som det stämplats på dem som man till skillnad från sig själv anser ha subjektiva värderingar som inte hör hemma i det gemensamma samhället. Vi alla bekänner (confess)oss till och bör bekänna oss till värderingar vars sanning inte går att pröva vetenskapligt. Värderingar kan vara bra eller dåliga. Goda värderingar utgör grundvalen för ett gemensamt samhälle till exempel människans orubbliga värde.
Ateism och övertro på vetenskap leder till nazism, alltså. Lika lite oväntat som tröttsamt.
SvaraRaderaVälkommen till bloggen Strindberg!
RaderaDet var inte min slutsats.
Men övertro på vetenskapen har lett till många galenskaper, precis som övertro på religiös grund. Ett annat exempel som kunde tas är den "vetenskapliga marxismen" som sände oliktänkande till dårhus.
Strikta vetenskapliga kriterier är bra till mycket, men de kommer inte hjälpa oss att slå fast människans värde.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera